Lägg (vik)t på servetten!

Färger och former på dukar, serviser och dekorationer väljs med omsorg. Likaså färgen på servetterna. Men har du tänkt på att själva formen på servetten kan lyfta dukningen ännu ett snäpp?

Origami betyder pappersvikning (från ”ori” som betyder vik och ”kami” som betyder papper). Ordet används när man pratar om konsten att vika papper efter geometriska regler för att uppnå en önskad design. Origami kommer från början från Japan och många utav origami vikarna kommer just från Japan. Origami är dock något som spridit sig över hela världen och designerna kan variera från enkla figurer som bara kräver två eller tre vikningar, till komplicerade konstverk som kräver vikningar i flera timmar. Servetter så som vi känner igen dem är tillverkade utav tyg eller mjukt papper, gärna i flera lager och är oftast kvadratisk. Vikning av servetter är en helt egen gren inom origami.

Europeiska traditioner
I Europa har servetten historiskt sett främst fungerar som ett klädskydd och det var i egenskap av detta den blev introducerad i den europeiska bordskulturen på 1600-talet. Om du har funderat på varför vissa servetter är så stora, är det för att de från början skulle räcka till för att täcka stora kragar som användes på den tiden. För att torka sig runt munnen använde man på den tiden bröd. Det är därför man ibland serverar bröd till finare middagar även idag.

Servetten blev fort en viktig del av helhetsintrycket vid ett dukat festbord och servettvikning introducerades snabbt. De flottaste kreationerna kunde man hitta på barockens festbord, där de sågs som ett konstverk. Vissa personer som dukade för hovet skickades till och med till Paris för att bli proffs på konsten.

På 1700-talet ville man ha lite enklare servettvikningar och de stora vackra konstverken till servetter blev mest synliga vid ceremoniella måltider, som till exempel bröllop och begravningar. På 1800-talet väcktes traditionen igen och användes då vid de flesta festbord. Oftast fick herrarna en enklare vikt servett och damerna en mer avancerad. Solfjädersformen var mycket populär åt damerna.

Gör det själv
Servettvikning är en konst med höga krav på noggrannhet. Materialet kan lika gärna vara papper som linne. Linneservetter ger de vackraste vikningarna, men det kan bli väl så effektfullt med en enkel pappersservett. Om ni bestämmer er för en enklare vikning av servetten, passar en pappersservett bäst.

Det som ger det allra finaste resultatet, är att vika en nystruken linneservett som inte torkat helt. Allra bäst är det att börja vika direkt efter strykningen medan servetten fortfarande är lite fuktig. Om den verkar för stel, kan man mjuka upp den med en försiktig vattendusch.

När det gäller själva vikningen, är det nu för tiden ingen idé att försök agera dekoratör vid hovbordet och resa till Paris för att lära sig den ädla konsten. Det är bara att söka på nätet så hittar man all information man behöver. Vill ni kanske ha hjärtformade servetter, vita finskjortor, prinsesskronor, orkidéer, paradisfåglar, kungakronor, eller servetter vikta som vackra rosor? Vik på, det tar festbordet garanterat till en ny, högre nivå!