Vi fann varandra på nätet

Först ut att berätta om hur hon mötte kärleken är Sara. Här berättar hon om hur hon, efter att ha annonserat efter en partner på nätsidan E-kontakt, träffade sin man Peter.

1. Berätta om ert första möte?
– Jag hade varit singel i fyra år och började bli sugen på att slå mig ner men hade ingen vidare lycka ute i ”verkliga livet”. Peter hade varit singel i över ett år så han ville också träffa någon.

Vet inte riktigt varför jag valde e-kontakt men så blev det. Valde en nätdejtingsajt för jag tänkte, där måste ju alla vara likasinnade, att man var less på singellivet och ville skaffa fast förhållande. Skapade en sida där man skrev ner egenskaper etc man önskade hos en blivande partner och Peter skrev till mig efter att jag hade varit medlem i en vecka. Direkt när jag läste hans hälsning och såg hans underbara skrattrynkor vid ögonen var jag fast!  Vi chattade i ca en vecka som sedan övergick till telefonsamtal. Jag var riktigt sugen på att få träffa honom och efter cirka en vecka bestämde vi en dejt. Den gick av stapeln den 12 maj 2007.

Vi beslöt att vi inte skulle planera något utifall om det inte kändes rätt och det skulle vara lätt att avsluta dejten. Vi beslöt att Peter skulle hämta upp mig och sedan skulle vi gå på stan och strosa, göra en del små ärenden. Minns att jag var så nervös inför dejten, hade svårt att bestämma mig vad jag skulle ha på mig. Slet ut hela garderoben!

När jag gick ut från porten och mötte hans underbara leende och fina skrattrynkor så föll jag bokstavligen in i hans famn. Jag tänkte, det känns så rätt! Sedan bar det av ner på stan, jag minns att jag betedde mig som en tonåring, gick runt och fnittrade och att jag fick koncentrera mig att inte ta i honom hela tiden. Efter stadsturen åkte vi till min lägenhet där vi satt och pratade i flera timmar. Klockan tickade på och jag var rädd att han skulle avsluta dejten och bege sig hemåt. Men det blev inte så. Han bjöd hem mig till Bredbyn på middag istället. Under allt surr och matlagning ställde han frågan om han fick krama mig, mitt hjärta tog ett skutt och vi gav varandra vår första kyss.

2. Hur gick frieriet till och vem friade?
– Vi planerade vår förlovning tillsammans. Vi hade tänkt semestra i Visby och tyckte det var ett perfekt ställe att bekänna vår kärlek för varandra. Under en rundtur runt ringmuren fann vi det perfekta stället, Kärleksporten, och den 12/8 2008 sa Peter de efterlängtande orden ”Vill du gifta dig med mig” Jag svarade naturligtvis JA med en viss fördröjning för att en ung kille med dreads behövde komma förbi *skratt*.

3.  Vilken typ av bröllop valde ni?
Berätta om bröllopet och valet.
– Självklart så hade vi bröllopet den 12/6 2010. Datumet 12 som har följt oss hela vägen. Vi ville inte ha vigseln i en kyrka, så vi valde att ha den på en loge i Peters hemby men vårt äktenskap vigdes ändå av en präst. Vigseln var underbar, jag har aldrig känt mig så vacker och upprymd av kärlek. Vi gick in till ”At last” med Etta James och utgångsmarsch var ” Kär och galen” med Lotta Engberg. Under vigseln så sjöng min underbara vän Ida Martinsson ”Du är allt” av Sonja Aldén. Tärna var min bästa vän Maria Jonsson och Peters lillebror Håkan var bestman. Bröllopsfesten höll till på en bygdegård i grannbyn där vi bjöd på en trerättersmiddag.

Vår bröllopsdag förgylldes av våra underbara vänner och familjer samt att vi hade de bästa värdparen! Vi kände oss avslappnade och kunde bara njuta av varandra och kärleken som fyllde rummet. Vi önskade oss inga
presenter utan ett bidrag till bröllopsresan, som tog oss till Thailand.

4. Trodde ni att ni skulle träffa ”den rätta” på en datingsite?
– Utgångspunkten för oss båda var att först och främst hitta en partner som man hoppades på att den var ”den rätta”. För mig så kändes det så rätt på en gång. Det sa ”klick” på en gång för mig. Jag hade stakat ut vårt liv innan vi hade vår första dejt. Jag kan inte förklara, men han förtrollade mig på en gång. Det finns inget bättre när man ser på varandra för första gången och man känner att attraktionen är lika starkt besvarad.

Här berättar par nummer två, Zaida och Robin. om hur de fann varandra på nätet:


1. Berätta om ert första möte.
Robin: Jag var fattig student men lyckades få ett extrajobb och sparade vartenda korvöre. Till slut fick jag ihop min budget till flygresan till Filippinerna och Zaida. Jag hade aldrig flugit förut. Det blev tre flygningar och det bubblade i magen av nervositet och spänning under hela resan. Samtidigt var jag bombsäker på att Zaida skulle vänta på mig vid flygplatsen. Det gjorde hon också.

Zaida: Jag kände mig nervös precis som Robin. Nervös över hur det skulle bli att träffa honom och orolig över om han skulle kommer överhuvudtaget. Kanske han skulle ändra sig och inte vilja gifta sig med mig när han träffat mig. Jag var spänd av förväntan och vi hade väntat så länge på det här. All oro försvann när jag såg hans leende när han kom ut från gaten, särskilt när han omfamnade mig. Då sa jag till mig själv inombords: ”Det här händer verkligen, det är en dröm som blir till verklighet”. Allt jag kände var överväldigande glädje och kärlek. Ärligt talat var det så känslofyllt så jag kunde inte tänka klart. Jag var i extas. Så jag visade honom snabbt in i bilen och så körde vi hem till mig.

Robin: Det första ögonblicket var magiskt. Många fjärilar i magen. Det var sent på natten och allt föll på sin plats när Zaida vilade sitt huvud mot mig och vi höll våra händer i bilen på väg hem till henne. Då visste jag att allt detta var värt varenda uppoffring. Det klaffade direkt. Kärlek vid första ögonkastet.

2. Hur gick frieriet till och vem friade?
Zaida: Det kom naturligt för oss. Det hör kanske inte till vanligheten att man friar till någon man aldrig träffat, men för oss var det magkänslan som visade vägen. En tid innan det hände så hade Robin bestämt att han ville åka till Filippinerna och träffa mig personligen - det fanns inget annat alternativ för oss. Vi längtade efter varandra så hemskt mycket att känslorna svämmade över. En tid senare chattade vi som vanligt och plötsligt hände det bara. Istället för att fråga mig på ett vackert och formellt sätt sa han rätt ut: ”Jag vill gifta mig med dig”. Jag svarade med samma ord tillbaka. Det kändes som en stor lättnad att få höra något man drömt om. Det kändes äkta för att han var så rak på sak.

3.  Vilken typ av bröllop valde ni?
Robin: Vi gifte oss en månad efter vi träffats och det blev ett kristet trädgårdsbröllop på Villa de Castro i Filippinerna. Med utsikt över Filippinernas största inlandssjö blev vi man och hustru inför hundratalet bröllopsgäster.

Två veckor före bröllopet blev vi klara med vår egendesignade bröllopsinbjudan. Den blev färglagd i samma färgtema som bröllopet - grönt och blått. Veckan precis innan bröllopet var oerhört hektisk. Hemma hos Zaida var det full sysselsättning. Huset var fullt av 20-30 släktingar som hela tiden hackade grönsaker, stekte kött och förberedde inför den stora dagen. Väl på bröllopet bjöds det på en kulinarisk upplevelse av filippinsk mat samt en helstekt gris.

Något jag aldrig kommer glömma är hur vi åkte iväg, mitt i natten, till det mycket speciella kvarteret Dangwa i Manila. Här finner jag inte ord för att beskriva känslan. Fanns det inget annat än blommor var vi än gick eller tittade. Blommor i alla dess färger och former. Det var helt fantastiskt! Vi valde vita blommor till bröllopet. Nästa dag dekorerade vi 30-talet buketter av vita, färska, ljuvliga rosor.

Zaida: Bröllopsceremonin var fylld av symboler och traditioner. Exempelvis träddes ett tygkläde och ett rep runt oss för att symbolisera att vi är ett tillsammans. Prästen gav oss mynt för att visa på delad ekonomi och välgång. Efter ceremonin dansade vi ”money dance” inför våra gäster. Det är när de nygifta dansar i en ring och bröllopsgästerna sätter fast pengar med nålar i deras kläder. Pengarna ska vara en hjälpreda till det nya hemmet och livet som det gifta paret ska skapa tillsammans.

Det var tänkt att bli ett formellt bröllop men det blev något mycket bättre. Så snart ceremonin var över fylldes vi alla av skratt, skämt och glädje. Innan alla gästerna gick hem sent på kvällen fick de en varsin souvenir.

4. Trodde ni att ni skulle träffa ”den rätta” på en datingsite?
Robin: Nej, det känns otroligt att allt det här har hänt. Idag är vi gifta och bor tillsammans i Sverige, Kalmar. Jag tror att när kärlek och personkemi stämmer överens så finns det inga gränser för vad som kan hända. Då spelar det ingen roll om det är internet eller verklighet. Allt som krävs är mod för att se om kärleken är villig att blomstra.