Annika & Peters stora dag

Frieriet
Peter var vid flera tillfällen på väg att ta till orda, men blev antingen avbruten av vaktmästaren på området som kom förbi eller någon låt från discot nere i byn som inte passade in i den stämning som byggts upp. Att fria till låten Macarena med Los del Rios kändes inte som något alternativ. Till slut tog Peter fram asken med ringen, Annika fattade fortfarande inte att han var på väg att fria utan blev glad över att han hade tänkt överraska med en liten present. Det tog nog åtminstone en halv minut innan poletten äntligen trillade ner och hon förstod vad som var på väg att hända och den stunden kommer för alltid att finnas i minnet som en speciell del av vår relation.

Planeringen
Peter är född i kräftans tecken; handlingskraftig och hands-on och Annika är jungfru; analytisk och organisatorisk. På Peters framsynta initiativ gjordes tidigt en budget som vi mer eller mindre sedan höll oss till. Ingen av oss hade några fastlagda bilder av hur en bröllopsfest skulle se ut, men vi hade några viktiga punkter som guidade oss. Maten skulle vara riktigt bra och vi skulle kunna festa länge tillsammans med vänner och familj. Att vi skulle kunna minnas tillbaka på dagen med hjälp av riktigt fina bilder var också viktigt varför vi tidigt kontaktade fotografen Peo Sjöberg och budskapet var att vi ville ha med en fotograf under hela dagen, från start till slut.

Efter mycket letande hittade vi en restaurang och festvåning som kunde erbjuda ett riktigt bra koncept i sina lokaler. Festen skulle bli av en bit utanför staden, vackert beläget och med både bra mat och helt rätt lokal. När den pusselbiten kommit på plats kändes det oerhört skönt att vi fick hjälp med planeringen av restaurangchefen och en helhetslösning på vårt livs viktigaste fest.

”Konstigt nog så sov vi båda bra natten före vår stora dag. Visst var vi nervösa och visst hade vi utmanat varandras tålamod en hel del de sista dagarna innan bröllopet men tillsammans lyckades vi skapa en väldigt fin känsla och när morgonen för bröllopet kom så var vi båda lugna och förväntansfulla. Trots lugnet var det en speciell känsla där på morgonen, en känsla som ingen av oss idag riktigt kan beskriva. Vi kan dock sammanfatta den som helt fantastisk och vi visste redan där på morgonen att det skulle bli den bästa dagen i våra liv.”

Fotograferingen
Dagen började med att brudparet tog en promenad till Annikas frisör där hon skulle tillbringa förmiddagen tillsammans med sina tärnor. Peter och grabbarna spenderade förmiddagen med att äta gemensam frukost, ta en öl, prata om livet och hämta ut brudbuketten från floristen Mia. Just brudbuketten hade varit svår att bestämma, Annika hade varit inne hos Mia ganska många gånger och diskuterat hur den skulle se ut. Hon hade ingen exakt bild av vad hon ville ha, förutom att Peter sagt att det inte fick vara en hårt bunden bukett. Mia lyckades dock översätta den känsla Annika försökte beskriva och med hjälp av bilder på brudklänningen blev det precis den bukett Annika tänkt sig, men som hon inte kunnat beskriva med ord eller bild innan Mia gjorde det.

Efter gemensam påklädning på varsitt håll för brud och tärnor samt brudgum och bestmans väntade fotografering tillsammans med Peo som varit med båda gängen under förmiddagens förberedelser. Att få med bilder från förmiddagen var jätteroligt och därigenom finns det skarpa minnen även från den delen av dagen.

Den mer formella delen av fotograferingen var förlagd till Wadköping, en park med äldre bebyggelse där det finns små pittoreska röda stugor, vatten och mycket grönområden. Ungefär en timme var avsatt i parken och det var inga problem att hinna med när Peos kamera gick varm mellan hus och träd. Både brud och gum var sedan på plats vid kyrkan i god tid. De berättar: ”Det kändes oerhört spännande att stå där och vänta, det blev nästan som när man var liten och lekte kurragömma då vi smög bort bakom en stor häck för att ha nära till kyrkporten när det väl var dags. Det pirrade otroligt skönt i magen och det blev nästan barnsligt roligt att se alla gäster komma och försvinna in i kyrkan. Till slut var det bara våra toastmasters kvar framför kyrkan och vi kunde smyga fram från häcken.”

High five
Där stod också Jan Carlqvist, präst och tillika en kär vän och granne till Peters familj. Jan har sett Peter växa upp och paret bestämde sig tidigt för att fråga honom om han kunde tänka sig att viga dem. ”När kyrkklockorna började ringa och vi stod innanför kyrkporten, precis innan vaktmästaren skulle öppna dörrarna, byggdes det upp en oerhört stor energi mellan mig och Peter.

Det var som om vi båda tänkte på de råd vi fått av våra vänner, att vara närvarande varje sekund och att fånga varje stund. Detta lyckades vi sedan med under hela dagen och natten men det blev så starkt just den där minuten innan dörrarna öppnades. Vi gjorde en spontan ’high five’ och Peter sa ’nu kör vi så det ryker’. Genom hela ceremonin guidade Jan oss med van hand, det blev både känslosamt, vackert och roligt. Jans avslutande vigseltal var en av höjdpunkterna; rappt, rörande och roligt.

Annika berättar vidare; ”Vi ville båda ha någon som sjöng och spelade i kyrkan. Magdalena som jag stött på i samband med en kurs för badrumssångare blev vårt självklara val. Magdalena är, förutom att hon är en otroligt kunnig och kompetent sångerska och pedagog, oerhört karismatisk och charmig. Jag visste att hon skulle göra våra låtar till något alldeles speciellt och hon levererade mer än vi vågat fantisera om. När vi stod därframme och det var dags för första låten kändes det som om hon sjöng bara för oss och rakt in i våra hjärtan. Det var så magiskt att det är svårt att beskriva, men det var absolut inte det vi hade fantiserat om innan. Det var bättre.”
 
Efter sedvanlig riskastning, kramkalas och fotografering väntade en chaufför med champagne och inne i bilen fanns det jordgubbar och choklad. I drygt en timme åkte brudparet runt innan de anlände festligheterna. ”Just limousinfärden är ett av dagens starkare minnen, här fick vi möjlighet att pusta ut, prata och bara vara ensamma. Samtidigt fick då gästerna god tid på sig att åka hem eller till hotell och sedan ta sig in till centrala Örebro där bussar stod och väntade för avfärd till den lokal där festen skulle gå av stapeln.”

Festen
När brudparet kom till festen höll Annikas pappa i brudskålen. Sedan följde en stunds mingel innan det var dags att sätta sig till bords. Allting var mycket välplanerat och repeterat av toastmasterparet och de hade bra kontakt med restaurangchefen, vilket brudparet tyckte var en oerhörd lättnad då de visste att det skulle bli en riktigt bra middag och att festligheterna sedan skulle fortsätta på samma sätt.

”Vi hade ju bestämt från början att det skulle vara bra kvalité på mat och dryck rakt igenom. Inte så att det skulle vara dyrt, men det skulle vara mycket kärlek och vällagad mat. Kvittot fick vi under middagen då maten var precis allt vi hade hoppats på. Vi hade valt att inte proväta menyn innan eftersom vi ville spara det goda minnet till själva bröllopsdagen och inte ha smakat innan. Talen var fantastiska och det är ju en liten egotripp att få sitta och lyssna till nära och kära som berättar om saker man gjort tillsammans genom åren. Våra föräldrar satte direkt standarden genom att hålla ett fenomenalt gemensamt tal. Mellan huvudrätt och efterrätt smet vi iväg tillsammans med Peo för att ta några stämningsfulla bilder i det vackra kvällsljuset. Några utav de bilderna är bland de bästa på oss den dagen. Kaffet tog vi sedan en trappa ner och i stället för bröllopstårta, som vi tyckte blev lite väl mastigt, hade vi beställt chokladpraliner från Maria på Kaffe & Pralin.

Efter middag och kaffe tog festen vid med brudvals, band och avslutningsvis disco. Det blev precis som vi hade velat, den höll på LÄNGE och folk hade riktigt roligt. Vi själva fick ringa och be vår transport komma senare, för den här dagen ville vi verkligen dra ut på så länge som möjligt.”