Den bästa dagen i mitt liv

Jag åt köttbullar (efter som det var det ända jag fick ur mig väl framme vid disken) ca fem dagar i veckan och efter 5 år av trånande frågade han äntligen om jag ville följa med på en Stand up show med några av hans vänner. Nervöst svarade jag förstås – Ja. Plötsligt kändes allt jobbigt, vi skulle gå på dejt men vi vågade knappt prata med varandra. Min fråga blev därför, – Har du ingenting för dig i helgen får du gärna höra av dig.

Frieriet
Han ringde och efter två dagar sa jag upp lägenheten för att flytta in till honom. Tre månader senare åkte vi till Paris och förlovade oss högst upp i Eiffeltornet. Nykära stod vi på skakiga ben och lovade varandra giftermål inom ett år.

Men, mycket skulle hinna komma emellan. Vi köpte ett gammalt hus som vi renoverade i tio år. Undertiden försökte vi få barn vilket visade sig inte vara helt lätt. Efter sex inseminationer och fem provrörsbefruktningar fick vi åtta år senare vårt första barn. Vi bestämde då att när han blir runt fyra år ska vi gifta oss. Men när han var fyra år var det dags för nästa barn att dimpa ner. Så det skulle hinna gå ytterligare tre år innan den stora dagen skulle bli av. Det var på skottdagen jag passade på, jag gick ner på knä och frågade;
– Vill du fortfarande gifta dig med mig?
– Självklart, svarade han utan att tveka.

Planeringen
Bröllopsplaneringen började ganska omgående. Vi gick på bröllopsmässa för att hämta inspiration, läste mycket på nätet och köpte bröllopstidningar. Det skulle bli ett stort bröllop för hela släkten och alla vänner. Vi började titta på olika lokaler runt Mälaröarna i Stockholm men allt kändes för stort och opersonligt. Det här skulle bli vårt bröllop och inte en vanlig fest.

En dag säger Nicke, - Var tycker du om Klockargården i Tällberg. Då mina föräldrar bor i Siljansnäs och vi har fina minnen från Klockargården kändes det som ett bra val. Logistiken för att ha ett stort bröllop 30 mil hemifrån kändes inte längre lika lockande. Vi bestämde oss istället för att inte ha det så stort och pampigt utan litet och personligt. Vi tog en veckas semester och åkte upp till Dalarna för att planera. Mina föräldrar var barnvakt medan vi åkte omkring och fixade.

Vi bokade den 25 juli mitt i semestern för att så många som möjligt skulle kunna komma. På Klockargården fick vi hjälp med det mesta. Vilken präst som är bäst, vart man får tag på de finaste bröllopskläderna och den godaste bröllopstårtan. Dom hjälpte också till med att ordna musiker och vart vi kunde beställa blommor. Vi bokade en träff med prästen, Sten Boman, vilket kändes tryggt på en gång. Tillsammans bestämde vi att vigseln skulle ske utomhus under den stora hängbjörken med utsikt över Siljan.  Allt skulle bli perfekt!

Att välja bröllopsklänning var svårast, jag hade förberett mig och tagit ut bilder på klänningar jag tyckte var fina men väl inne i Alexandras Brud & Bal i Borlänge blev det inte riktigt lika enkelt. Efter mycket provande valde jag en lite enklare vit med vackra pärlor och smala axelband med pärlor. Nicke valde en svart något lägre kavaj, grå väst och en gammelrosa plastrong till barnen köpte vi kläder men hyrde plastronger i rosa. Att välja en bra fotograf kändes viktigt då vi inte ville att våra föräldrar och gäster skulle behöva tänka på det under vigseln så när vi träffade Per Daniels på SiljaBild som skulle föreviga denna dag bestämde vi att fotograferingen skulle bli dels före vigseln men också under.
Veckan före bröllopet regnade det varje dag, all tid gick åt till att titta på regn och väderrapporter. Varför skulle vi gifta oss utomhus? Vi ringde prästen och frågade om råd och som expert på ämnet ordnade han ett båthus för drakrodsbåtar nere vid vattnet.

Det blev bröllop i dagarna tre för redan dagen före bröllopet hade alla 40 gäster anlänt och vi åt viltbuffé på Klockargården där också alla skulle bo. På bröllopsdagens morgon åkte jag och min tärna till Studio Mic´s i Leksand för att bli fina inför vigseln som skulle gå av stapeln kl. 15.00. Nicke och barnen anslöt lagom till fotograferingen som trotts några lyckodroppar kunde ske utomhus. Först tog vi några bilder nere vid vattnet och sedan åkte vi vidare till en vacker gammal fäbod i riktig dalamiljö.

När det var dags för vigseln öppnade prästen de stora portarna mot vattnet och utanför gestaltade sig en vacker tavla med två stora kyrkroddsbåtar, bryggor och spegelblankt vatten. Vi gick in till fiol som spelade Delsbos Brudsmash.

Hela vigselakten var lättsam och vacker, vi höll varandras händer medans barnen satt som förtrollade på en bänk bredvid tärnan och marskalken. Vi hade valt levande musik och en solist som sjöng ”From this moment on” med Shaina Twain och ”För alltid” med Sara Löfgren. Till utgångsmach spelades Änglagård för att lätta upp lite efter tårregnet. Dom 500 meterna från båthuset till Klockargården körde vi en Willys jeep med monsterdäck ett självklart val då det är en gemensam hobby vi haft sen vi träffades.

Vi skålade i champagne och åt snittar innan vi intog en trerättersmiddag som avnjöts till några välvalda tal och lite sång. Barnen fick en tre rätters specialmeny som avslutades med glass och chokladsås. Efter bröllopstårtan började bandet att spela och vi valsade till ”Ta mig till havet”. Dansgolvet var fullt hela kvällen och vid 01.00 smög vi i väg till bröllopssviten för att ta ett bad och skåla i champagne. Vi sammanfattade dagen till ”Den bästa dagen i vårt liv”.

Före hemresan till Stockholm åt alla brunch hemma hos mina föräldrar där vi även öppnade bröllopspresenterna. Nu skulle vi äntligen få andas ut några dagar innan nästa fest skulle planeras. Två veckor senare hade vi i strålande solsken Sommarfest för ett 40 tal vänner hemma på tomten. Vi satt upp två stora partytält på verandan där vi bjöd på mat och dryck. Med full discoutrustning och en discjockey som spelade hela sommarnatten kunde vi inte fått en bättre avslutning på bröllopet. Kvar har vi förstås bröllopsresan att se fram emot. Den ska vi försöka göra inom ett år, om inget annat händer. Barnen hoppas resan går till Västindien så vi får titta i kalendern och börja planera.