Malou & Jörgen - månadens bröllop

Det var den 19 april 2006 som han kom hem från jobbet och ropade på mig och när jag kom ut i hallen stog han på knä med hela famnen full av rosor och frågade ”Vill du gifta dig med mig?” På något sätt lyckades jag få fram ett ”JA!” mellan alla tårar. Det kändes som att det var på tiden efter fem års förhållande och 4½ års förlovning.

Redan samma dag bestämde vi att vi ville gifta oss under sommaren och så snart som möjligt. Dock skulle vi få vänta ett år så vi hann spara ihop pengar till hela kalaset. Datumet sattes alltså till 4 augusti 2007. Under veckorna som följde bokade vi kyrkan och lokalen – en stor bygdegård med hästhagar runt omkring. Jörgen bestämde vad han ville ha på sig och då bestämdes även färgtemat så det skulle matcha hans klädval. Färgerna gick i blått, creme och silver med inslag av guld.

Nu kunde trycksakerna börja ta form och övriga dekorationer tittas ut. Samtidigt började jag kolla ut klänningar och vi åkte för att prova. Hann bara prova 3-4 klänningar innan jag hittade klänningen med stort K! Bestämde mig på en gång när jag såg Jörgens ögon tåras när han såg mig i klänningen. Känslan som jag fick då är en känsla som alla borde få känna - att man är vackrast i världen.

När alla detaljer började ta form så kände vi att vi gärna ville ha linnedukar och linneservetter men hade väl egentligen inte det inräknat i budgeten. Men tack vare min kära plastfarmor och plastfarfar som hade ljusblåa linnedukar hemma så kunde vi ha det ändå. Servetterna fixade vi själva genom att jag satte mig och sydde 80 servetter.
Vilket projekt det var men det kändes så lyxigt att kunna ha det så det var värt varenda minut det tog, även om det kändes tungt ibland. Sydde även små rispåsar som vi skulle dela ut till gästerna.

Samtidigt som allt detta hände så fick Jörgen nytt jobb – 20 mil bort. Då var det bara att lägga alla planer på is ett tag och börja packa. Två veckor senare bodde vi på ny ort, med långt till vigselorten. Eftersom vi bestämt att vi skulle göra allt själva för att kunna spara in så följde en hektisk tid där inbjudningskort klipptes och klistrades, rispåsarna gjordes klart, band knöts runt servetterna, placeringskorten gjordes och skrevs, tyg köptes och kliptes till för att vi skulle kunna dölja stolarna i lokalen. Olika maträtter provlagades också då vi även skulle laga maten själva.

Sedan var det dags att börja kolla ut vigselringen. Vi hittade en ring som jag tyckte mycket om men priset var mycket högre än vad jag tänkt från början. Dock så ville Jörgen att jag skulle ha den ringen så han köpte den till mig. Vi köpte även en till ring till Jörgen då jag ville att han skulle ha två ringar.
Efter detta var det inte så mycket kvar att göra men nu närmade sig dagen D med stormsteg också så det var skönt att vi hade haft ordentligt med tid på oss att fixa allt.

Sex veckor innan bröllopet ringde vi våran präst för att boka vigselsamtal men fick då reda på att han inte längre skulle viga oss. Kände panik då det inte var första gången det strulade med präst. Fick till slut en präst från en annan församling som ställde upp och vigde oss. Vilken lättnad!
Tre dagar innan bröllopet åkte vi upp tillvigselorten för att börja ställa iordning allt. Maten köptes och tillagades – medelhavsbuffé. Dekorationerna ställdes iordning. Ljusblå linnedukar, vitt porslin, vita linneservetter, silverfärgade små askar med chokladpraliner till varje gäst, vita rosblad med små glasstenar som såg ut som vattendroppar och höga glasvaser med en enkel cremefärgad ros i på borden.
Vita luftiga tyger i dörröppningarna med satin- och pärlband runt. Ett bord med en gästbok på som alla våra gäster signerade. Det kändes verkligen som att allt överträffade våra förväntningar gällande dekorationerna.

Dagen nalkades och båda två vaknade redan vid 06.00. Ingen av oss kunde sova längre trots att vi inte kommit i säng förrän vid 01.00 på natten. Dagen började mulen, blöt och disig men lagom tills det var dags att bege sig till frissan med bästa kompisen sprack det upp och solen värmde. Medan jag och min kompis blev serverade gott att äta och dricka hos frisören åkte Jörgen för att hämta tårtor och buketten.

Var väldigt nervös nu eftersom jag inte alls visste hur håret skulle bli men Malin på Salong Syrran & Jag gjorde ett kanonjobb med mitt bångstyriga hår.
När jag var i stort sett klar började vi få bråttom. Jörgen kom in på salongen för att få sitt hår fixat och jag fick hjälp med att få på mig klänningen. Vad vacker jag kände mig och vilken vacker man jag hade. Var det verkligen sant att han var min?

Skyndade oss till bilen och jag fick hjälp att ta mig in. Åkte för att möta fotografen och sedan åkte vi till platsen för fotograferingen. Tack vare vår fantastiska fotograf, Philippe Rendu, lyckades vi slappna av under fotograferingen och vi fick de mest fantastiska foton! När vi hade tagit alla foton så kunde vi äntligen slappna av lite och hinna prata lite på tu man hand innan det var dags att bege sig till kyrkan. Väl vid kyrkan stog prästen och våran ringbärare – min lillebror – och väntade på oss. Vi tog varsitt djupt andetag innan vi steg in i kyrkan och såg allas ansikten.

Våra mammor grät, Jörgens hand skakade av nervositet, jag kände tårarna komma men tvingade mig själv att hålla tillbaka dem. Lite fåfäng är man ju och vill inte förstöra sminket.
Vigseln gick fort och vi lyckades svara ”JA” på rätt ställe. När vår underbara kantor, Anneli Aspengren, sjöng Ulf Lundells Kärleken förde oss samman var inte ett öga torrt och helt plötsligt var det dags att gå ut igen. Väl ute på kyrktrappan kastades ris, vi kramades och massor av kort togs innan vi begav oss i en turkos Buick från 1957. Vilken skönhet! Åkte några varv innan vi for till lokalen för att vara säkra på att alla hade hunnit dit före oss.

Väl där skålade vi och kramades lite till innan vi satte oss till bords.
Middagen förflöt på bra och vi fick höra av de flesta att det var något av det godaste de ätit. Föräldrarna som hade sina småbarn med tyckte att vi hade gjort det fantastiskt bra som hade tänkt på de små och ordnat en liten pysselhörna med film, leksaker, ritblock och en sovplats åt dem. Det gjorde att även de med mindre barn kunde stanna längre.

Efter middagen serverades tårtan, och sedan kom trubaduren som skulle spela under kvällen. En helt fantastisk kväll blev det där även de vi aldrig trodde skulle ställa sig på dansgolvet gick upp och dansade låt efter låt. Varmt var det, och trötta var vi men vi hade så otroligt roligt med alla våra nära och kära så vi åkte inte därifrån förrän 01.20. Då spelade trubaduren fortfarande trots att han egentligen skulle ha slutat vid 01.00.

Fick höra senare att han hade stannat ytterligare en timme då de nästan fick sparka ut honom för att kunna låsa lokalen. Han ville inte gå hem för att han hade så roligt! När vi kom till hotellrummet vi hade bokat för natten så hade ägarna ställt champagne på kylning, tända ljus, choklad och ett fruktfat. Väldigt uppskattat av oss! Inte förrän vid 4 på morgonen somnade vi i varandras armar som man och fru efter den mest fantastiska dagen i våra liv!