Så får du ett långt äktenskap

En del par gifter sig nämligen i passionsstadiet medan andra väntar tills att de redan haft en del av resan ihop, eller till och med fått barn och varit tillsammans i många år. Skillnaderna är till exempel att man i passionsstadiet ännu inte har stött på det negativa i förhållandet, utan fortfarande befinner sig i en berusning där man idealiserar varandra. Om man ingår äktenskap i det här stadiet har man inställningen att allt ska bli bra.

Det är efter det att förälskelsen har lagt sig, ungefär efter två eller tre år tillsammans, som de verkliga utmaningarna börjar skriver Lindgren i sin bok Konsten att hålla ihop – en handbok i kärlek, som han har författat tillsammans med TV-journalisten Malou von Sivers.
Det blir en utmaning därför att man börjar söka efter sitt ”jag” igen och eventuellt längta tillbaka till sitt liv utanför förhållandet, samtidigt som man ska behålla ett ”vi” med sin partner. Om man väljer att gifta sig i det här stadiet säger Lindgren att man måste underhålla det positiva och roliga i förhållandet:

- Det flyter inte av sig själv.

Om man redan har varit tillsammans i många år och har barn ihop råder han par att ”förvalta och ta hand om det som är bra och bearbeta det som är dåligt.” Han tror att par i det här stadiet har goda förutsättningar när de gifter sig just för att de har hunnit bearbetat förhållandet och är ett bra team.

Han delar vidare upp förhållandet i tre områden: psykologisk kontakt, kroppslig kontakt och socialt liv, och menar att man ska fråga sig vilket som är viktigast för en själv och ägna tid åt att tala om det. Under passionen har man fri tillgång till alla tre medan man sedan kan börja känna att man vill ha tillbaka sig själv och sin kropp. Man vill kanske sova ifred istället för tätt ihop till exempel.

Enligt Lindgren betonar ofta kvinnorna den psykologiska kontakten medan männen betonar den kroppsliga men att man ska prata om olikheterna och om hur man kan konstruera ett ”vi” där båda ”jagen” får plats med sina önskemål.

Men många skjuter på det här samtalet.

- Man tror det ska fungera automatiskt för att man tycker om varandra, säger Lindgren. Hur man väljer att mötas och får det att fungera med sina önskemål är vad förhållandet egentligen handlar om.

I sin bok skriver Lindgren och von Sivers också att det negativa man säger till varandra oftast är starkare än det positiva.

- Man kan inte kvitta det negativa mot det positiva. Däremot är olikheter i ett förhållande inte det som är ett problem, utan hur man ser på olikheterna. Olikheter kan man alltid lösa om man jobbar med frågan, säger Lindgren.

Agneta Albertsson, som är kurator och håller i samlevnadskurser säger att det är just genom att vi är olika som det skapas ett brett register av egenskaper. Det är detta som blir styrkan i relationen.

- Här har vi en valmöjlighet; antingen kan vi se olikheterna som en resurs eller som ett problem som skapar missmod och jämförelser, säger hon.

Hennes råd för att kunna leva lyckliga tillsammans är att ha en stark vänskap, göra roliga saker tillsammans och ha ett långsiktigt engagemang.

- Det långsiktiga engagemanget och ställningstagandet för varandra betyder att man litar på varandra, säger hon.

- Man finns där för varandra men också att man tror på en gemensam framtid.

Hur löser man bäst konflikter?
Det uppstår konflikter även i de bästa av förhållanden. En del bråkar mycket, andra mindre. Men eftersom man är beroende av sin partner känslomässigt är man extra sårbar när man bråkar i ett förhållande.

Lennart Lindgren förklarar att kommunikationsmönstret börjar med att man berättar och lyssnar till varandra. Diskussionsstadiet, vilket lätt leder till en argumentation, når man sedan när någon av parterna inte håller med den andra längre.

Efter den här diskussionen ska man fatta ett beslut, ofta blir det en form av kompromiss, och slutligen ska man genomföra det här beslutet. Men enligt Lindgren tillbringar man för lite tid i det första stadiet, då man berättar för varandra och lyssnar.

- Det blir för kort och har man tankat in för dåligt i det så slåss man, säger han.

Enligt Agneta Albertsson är problemet oftast inte att man grälar, utan hur.

- Det är när man övergår från att vara arg och frustrerad till att visa förakt för sin partner som den största skadan sker. Hånfulla kommentarer, hårda ord och slag under bältet sårar och är inte så lätt att ta tillbaka.

Hon berättar att forskare har kommit fram till att de tre första minuterna av ett gräl visar hur det kommer att sluta. Om man påbörjar en diskussion på fel sätt är det därför bättre att ta en paus och tänka innan man fortsätter. Att till exempel räkna poäng, genom att rada upp det man gör för den andra, är inte ett bra sätt att bråka på. Då motarbetar man varandra istället för att jobba gemensamt.

Lennart Lindgren föreslår att man jämför sina så kallade ”livsförverkligande” eftersom man är två olika människor med olika förväntningar. Man ska skriva ner hur man prioriterar dessa, som till exempel barn, sex, frihet, sport och hur man har det tillsammans, och sedan jämföra med sin partner.

- Alldeles för många skjuter på arbetet med olikheter och spänningar, säger Lennart Lindgren. Relationen är en arbetsfråga. Han säger vidare att det största problemet är att vi löser problemen med olika förhållningssätt.

Medan en fokuserar på att ventilera trycket, utreda och sortera problemet kanske den andre tar det med en klackspark och har attityden att det inte är hans eller hennes problem.

- För varje fråga måste man ställa sig frågan, hur ska vi hantera detta? säger Lennart Lindgren.

Man måste fråga sig om man ska ta tag i problemet med detsamma eller senare. Kanske är det sent på kvällen och man vill inte bråka halva natten. Men någon gång måste man prata och enligt Lindgren måste man öka trycket i frågan om det känns som om den är viktig. Man ska till exempel säga:

- Om du inte möter mig i mitt psykologiska rum så möter inte jag dig i det fysiska rummet. Sedan det gäller att finna en balans.

Man ska alltså aldrig sluta jobba på ett förhållande utan stanna upp och bearbeta det som är aktuellt på ens resa. Man vinner ingenting om ens partner är missnöjd, istället ska man se till att ha en stark vänskap och ett långsiktigt engagemang. Ge och ta, prata och lyssna och sluta aldrig utforska varandra.