Från skärgårdsförälskelse till bröllop

Ina & Andreas, tänk… att kärlek vid fösta ögonkastet… stämmer…
Vi träffades genom en gemensam bekant, det var en sensommar på en ö i norra Bohuslän. Efter, mat, spel och en halv flaska whisky började tycke uppstå, men ingen av oss fattade att vi blivit kära i varandra. Det tog två månader efter den där sensommarkvällen innan vi fick till en date, eller som vi hade bestämt att kalla det, ”pjäxträff”. Vi bestämde oss nämligen för att åka på en skidresa till alperna ihop den där sensommarkvällen och då måste man ju ha ordentligt på fötterna. Som avslutning på ”pjäxträffen” skulle vi in till staden och äta mat. Under promenaden in till stan såg vi en katt bli påkörd. Ina sprang ut i vägen, utan att tänka sig för, och stoppade trafiken, Andreas fick rycka in som bärare av den, sorgligt nog, avlidna katten. Ina fick under middagen reda på att Andreas var och är pälsallergiker! Träffen blev lyckad och sedan den dagen har vi varit tillsammans.

Bruden friade
Efter ett frieri ansåg vi båda att giftermål skall ske 1- 1 ½ år därefter. Så efter 4 år tillsammans tog Ina initiativet, trots att det inte var skottår. Med en härlig middag hemma bestående av gratinerad kräftor till förrätt och till tonerna av ”vår låt” gick Ina ner på knä och överraskade Andreas rejält med att fria. Det kommer väl kanske inte som en överraskning att Andreas svarade ”Ja”.

Plans are nothing, planning is everything
Ett bröllop löser sig ju inte av sig självt så nu var det dags för planering. Med stöd av diverse hemsidors planeringsverktyg började bröllopet ta form. Vi hade hört av andra att det gällde att vara ute i god tid för att boka kyrka och festlokal för de blev snabbt uppbokade. Efter att ha ringt till utvald kyrka och festlokal insåg vi att detta problem är förbehållet storstäder. I Svanskogs kyrka och på Silvénska Villan Säffle hade man inte tagit fram bokningskalendern för nästkommande år när vi ringde.

Kläderna gör mannen
Så heter det ju men under ett bröllop får man nog lov att säga att detta gäller kvinnan än mer. Att hyra eller köpa brudklänning var egentligen aldrig ett alternativ då Inas syster är otroligt flink med sax, nål och tråd. Frågan var bara hur klänningen skulle se ut. Efter att Ina och Åsa, det är alltså systerns namn, sprungit runt och provat sisådär en 25 klänningar blev det bestämt vilken modell som var den rätta. Nu var det ”bara” att sy den. Lättare var det för Andreas, efter 20 minuter och en vända i provhytten hos uthyrningsfirman var det bestämt och vi kunde bocka av ännu en uppgift i planeringskalendern.

Proffs
Maten ansåg vi var en viktig del av festen och efter en hel del sökande på nätet, mejlande och telefonsamtal fastnade vi för en golfrestaurang utanför Åmål som även erbjöd catering. Efter att ha läst igenom deras menyförslag åkte vi upp för att träffa dem och gå igenom detaljerna för den stora dagen. De tog hand om dukning, mat och servering inklusive bröllopstårta på ett otroligt professionellt sätt.

Tips om bra fotograf
Att fotografera en sådan viktig dag som bröllopsdagen är något av ett måste. Vi hade vid det här laget kommit ganska långt i planeringen och det var dags att bestämma vem som skulle föreviga oss på bild. Vi hade hört mycket positivt om Mannes Foto i Säffle från släkt och vänner så vi höll tummarna för att de hade tid för oss och ringde till dem. Tummarna höll, de hade tid! Båda ville att de känslor vi har för varandra, och hur vi är som personer, skulle synas i bilderna. Att sedan plocka fram detta inför någon man inte känner var något som vi båda funderade över. Våra fotografer Madeleine och Linda ville träffa oss några dagar innan bröllopet och fotograferingen skulle gå av stapeln. Vi satt och pratade om vilken typ av bilder vi hade tänkt oss, lite om oss själva och de berättade om hur de jobbade. Det var under denna träff som vi kom att känna oss lugna och trygga inför fotograferingen.

Äntligen
Dagarna före bröllopet var det mycket som skulle göras men med hjälp av en lista innehållande bortemot 100 detaljerade uppgifter utdelade på släkt och vänner var det inget som glömdes bort. Att ha allting planerat och att dela ut uppgifter kan varmt rekommenderas då det avlastade oss och involverade andra i vår stora dag. Äntligen var det så dags för dagen med stort d. Efter champagnefrukost åkte Ina och hennes tärna till frisörsalongen för att göra håruppsättning och smink. Efter närmare 3 timmar var de färdiga. Under tiden hämtade Andreas brudbuketten hos floristen och den blev precis så vacker som vi önskat oss. För Andreas var håruppsättningen, om man nu kan kalla det för det, och påklädnad avklarad på 15 minuter. Nu var det så dags för fotografering och minuterna innan var minst sagt nervösa. Det tog dock inte lång stund innan vi kände oss avslappnade och bekväma framför kameran. Den största äran i detta skall fotografen Madeleine ha då hon lyckades locka fram våra känslor och våra personligheter på ett alldeles fenomenalt sätt. Vi började med fotografering av hela brudföljet för att avsluta med bara oss två. När vi nu tittar i albumet så känner vi verkligen att det är vi som är på korten och att de visar precis det vi känner för varandra.

Festen
Avfärd till kyrkan och vigselakten var det som stod härnäst på schemat. Den avslappnade och bekväma känslan var nu ett minne blott och nervositeten tog återigen överhanden. Nervositeten stegrades gradvis fram tills dörrarna öppnades och det var dags att gå uppför altargången. Rådet från prästen att gå lugnt och sakta fram till altaret hade glömts bort och när vi väl var framme så hade kantorn knappt börjat spela. Vad som hände under vigseln är det faktiskt ingen av oss som riktigt kommer ihåg, men att vi båda sa ja vet vi helt säkert. De foton som Linda på Mannes Foto tog under vigseln har varit värdefulla när vi i efterhand suttit hemma och rekonstruerat vigseln. Festen inleddes i strålande solsken på terrassen till Silvénska Villan och flöt på precis som planerat med god mat, god dryck och mycket skratt. Att ha sina nära och kära runt sig en dag och kväll som denna och den glädje som alla utstrålade var en överväldigande upplevelse. Helt klart den bästa dagen hittills i våra liv.

Tunisien nästa
Dagen efter bröllopet åkte vi till en alldeles egen stuga på en brygga i Lysekil. Vi hade fått rådet att inte hoppas för mycket på bröllopsnatten och istället förskjuta bröllopsnatten 1 dag. Det rådet är vi glada att vi följde. Att i lugn och ro smälta alla intryck, öppna presenter och bara ha det gott var precis vad vi behövde. Att stugan hade en egen bubbelpool ute på bryggan och en bastu med panoramafönster ut mot havet gjorde inte saken sämre. Som grädde på moset bar det iväg på en två veckor lång bröllopsresa till Tunisien.